Ångest och oro
Vad är ångest?
Ångest är ett sinnestillstånd med starka känslor av nervositet, oro och rädsla. Några kan vara situationsbetingade andra inte men ångesten beror inte på ett faktiskt hot eller en överhängande fara. Ångest och oro är vanligt förekommande och KBT terapi har visat sig mycket verkningsfullt som behandling.
Symptom på ångest
Ångesten kan kännas igen med en mängd kroppsliga/fysiologiska reaktioner.
- darrningar och skakningar
- domningar eller stickningar
- muskelspänningar
- känsla av att tappa andan, kvävningskänsla
- svettningar, frossa eller värmevallningar
- bultande hjärta eller hastig puls
- smärta eller obehag i bröstet
- illamående eller obehag i magen
- svindel, ostadighetskänslor eller matthet
- blekhet
- derealisations- eller depersonalisationskänslor
- rädsla att mista kontrollen eller att bli tokig
- dödsskräck
- vidgning av pupiller
- yrsel och svimningskänslor
Även kognitiva reaktioner förekommer vid ångest.
- Negativa tankar
- Negativa känslor
- Flykt och undvikandebeteende
Det finns en rad olika typer av ångest och några förklaras här nedan.
1 Social ångest
Social ångest utgörs av en skräck för att bli granskad och att göra bort sig eller för att på något sätt bli avslöjad och förödmjukad i sociala situationer. För det mesta är detta också förenat med att man har mycket högt ställda krav på sitt eget uppförande och sina prestationer – ett slags perfektionism.
Man skiljer mellan generell och specifik social ångest.
Den generella sociala ångesten innebär att man känner sig ångestfylld så snart man vistas bland människor. Man kan inte släppa koncentrationen på sig själv, utan upplever sig stå i centrum och förväntar sig att bli noggrant iakttagen och uppfattad som fel eller konstig.
Den specifika sociala ångesten innebär att man känner ångest i situationer då man ska prestera något medan andra tittar på. Detta är en lindrigare, mer begränsad form. Ofta har man då problemen i en eller flera avgränsande situationer, exempelvis med att äta, skriva eller hålla föredrag inför andra. Man kan ha en specifik social ångest, utan att lida av den mer generella varianten av diagnosen. Det vanligaste är dock att man lider av båda formerna samtidigt. Den gemensamma faktorn är att man anser sig inte kunna leva upp till ett ideal om hur man ska agera inför andra människor och känner rädsla för att göra bort sig eller bli förödmjukad.
Behandling av social ångest
KBT, ACT och Mindfulness. Man arbetar först med att hjälpa klienten att klara av specifika situationer, som att tala inför grupp eller äta en måltid med andra utan ångest. För många räcker inte detta som målsättning. Klienten vill även ofta få hjälp med att förändra sina liv i vidare bemärkelse, exempelvis att allmänt få ett bättre självförtroende och en mer positiv självbild.
Individualterapi KBT – Är en strukturerad form av terapi med tydliga och logiska faser i behandlingen. Enligt denna modell arbetar man med klienten i cirka 16 sessioner. I den första fasen av behandlingen (8-10 sessioner) används i huvudsak tekniker riktade mot patientens beteenden och automatiska tankar: att släppa säkerhetsbeteenden, styra sin uppmärksamhet, exponering, besvara katastroftankar och liknande. I den andra delen av behandlingen riktar man sig mer direkt mot patientens livsregler och scheman och hjälper honom att acceptera och bekräfta sig själv som den person han är.
Exponering – Exponeringstekniker syftar till att bryta undvikandebeteenden och eliminera rädslor. En patient som har en fobi och hela tiden undviker de situationer som kan utlösa ångest, måste få hjälp med att dels utsätta sig för det han är rädd för, dels veta hur han ska minska sin ångest under tiden. Det räcker i regel inte med att bara utsätta sig för det svåra om och om igen, utan patienten måste få nya redskap att använda under själva exponeringen för att tillvägagångssättet ska vara meningsfullt. Nya färdigheter med att slappna av, andas rätt, styra sin uppmärksamhet och att tänka mer realistiskt kan vara till hjälp.
Mindfulnessövningar och andningsövningar lärs ut och ges som hemuppgifter till patienten.
Redigering av bildminne – Arbetet med redigering av bildminne görs framför allt med klienter som rapporterar upplevelser av sociala flashbacks och som inte gör några framsteg i den vanliga individualterapin. Här inleder man med att identifiera klientens aktuella och återkommande negativa bilder och det trauma som bilderna är kopplade till. Därefter följer arbete med kognitiv omstrukturering som sedan övergår till redigering av bildminnet, en redigering som görs i tre steg.
Rollspel – I ett rollspel iscensätter man en verklig situation i terapirummet. Det handlar om att träna patienten i färdigheter att hantera situationer med andra människor. Problem i sociala situationer behöver inte alls bero på färdighetsbrister, utan kan lika ofta handla om att man är blockerad av starka och obehagliga känslor eller störande negativa tankar. Rollspelet kan utföras bara med terapeuten om patienten har så kraftigt obehagliga känslor att rollspel i grupp ej fungerar. Annars är rollspel i grupp att föredra då man på ett mycket realistiskt sätt kan exponera sig, stå i centrum och bli granskad av flera personer.
Gruppterapi – Här träffas man i en grupp med personer med liknande problem. Att utöver egna rollspel, också få lära sig av andras träning och rollspel i gruppen är mycket värdefullt. En annan fördel är att deltagarna kan ge omedelbar återkoppling på varandras beteende. Gruppdeltagarnas synpunkter blir på så sätt en värdefull hjälp när det gäller att korrigera förvrängda och orealistiska tankar och uppfattningar.
Medicinering och KBT – I vissa fall kan medicinering vara nödvändig i kombination med KBT terapi.
2 Paniksyndrom
Paniksyndrom (panikångest syndrom) kan förekomma med agorafobi eller utan agorafobi.
Paniksyndrom – 2 % av befolkningen lider av panikångest och ca 10 % av befolkningen har haft panikångest någon gång. Kan debutera mellan 18-35 år och är vanligare hos kvinnor än hos män. Kan vara ärftligt, många har anhöriga med samma besvär. Gamla eller nya trauman kan väcka panikångest som t ex psykiska och eller biologiska påfrestningar som sorg, relationsproblem, problem i arbetet, dödsfall och obehagliga känslor. Biologiska påfrestningar kan vara hasch, amfetamin, alkohol, för mycket kaffe, sköldkörtelsjukdom, lågt blodsocker, infektionssjukdom, PMS-besvär. Har man fått panikångest en gång utvecklar man ofta en förväntansångest som även kan leda till agorafobi, eller en specifik fobi som t ex tunnelbanefobi. Rädslan för nya panikångestattacker kan således leda till förväntansångest och agorafobi.
Förväntansångest – Patienten oroar sig för att få nästa panikångest attack som i sin tur leder till ångest.
Paniksyndrom med agorafobi – Patienten upplever panikattacker vid trånga platser, köer, torg och varuhus. Här kan panikattackerna upplevas som ”dödliga” och de kan komma när som helst. Panikattackerna är återkommande och kan komma oväntat. Detta gör att patienten har en ihållande ängslan för att få ytterligare attacker, en oro för betydelsen eller följderna av attacken (t ex mista kontrollen, få en hjärtattack eller bli tokig). Panikattackerna beror inte på några direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada. Panikattackerna förklaras inte bättre med någon annan psykisk störning som; -social fobi, -specifik fobi, -tvångssyndrom, -posttraumatiskt stressyndrom eller -separationsångest.
Behandling av paniksyndrom
”När du inte längre är rädd för det som händer i din kropp, blir du av med paniksyndromet”. Paniksyndrom kan med fördel behandlas med KBT, ACT och Mindfulness.
Individualterapi KBT – Är en strukturerad form av terapi med tydliga och logiska faser i behandlingen. Enligt denna modell arbetar man med patienten i cirka 16 sessioner. I den första fasen av behandlingen (8-10 sessioner) används i huvudsak tekniker riktade mot patientens beteenden och automatiska tankar: att släppa säkerhetsbeteenden, styra sin uppmärksamhet, exponering, besvara katastroftankar och liknande. I den andra delen av behandlingen riktar man sig mer direkt mot patientens livsregler och scheman och hjälper honom att acceptera och bekräfta sig själv som den person han är. Beteendeanalys, funktionsanalys, sokratiska frågor, hemuppgifter, bekräftelses strategier, lära patienten snabbskattning av obehag och ångest.
Exponering – Exponeringstekniker syftar till att bryta undvikandebeteenden och eliminera rädslor. En patient som har en fobi och hela tiden undviker de situationer som kan utlösa ångest, måste få hjälp med att dels utsätta sig för det han är rädd för, dels veta hur han ska minska sin ångest under tiden. Det räcker i regel inte med att bara utsätta sig för det svåra om och om igen, utan patienten måste få nya redskap att använda under själva exponeringen för att tillvägagångssättet ska vara meningsfullt. Nya färdigheter med att slappna av, andas rätt, styra sin uppmärksamhet och att tänka mer realistiskt kan vara till hjälp.
Mindfulnessövningar, avslappningsövningar och andningsövningar, instrueras och övas med och på patienten och ges som hemuppgifter. Viktigt är att patienten i ett akut läge kan använda sig av redan inlärda mindfulnessövningar, för att stoppa en annalkande panikångest attack.
Gruppterapi – Här träffas man i en grupp med personer med liknande problem. Att utöver egna rollspel, också få lära sig av andras träning och rollspel i gruppen är mycket värdefullt. Kan utföra exponering i grupp. En annan fördel är att deltagarna kan ge omedelbar återkoppling på varandras beteende. Gruppdeltagarnas synpunkter blir på så sätt en värdefull hjälp när det gäller att korrigera förvrängda och orealistiska tankar och uppfattningar. Kan ge en känsla av gemenskap och att ”jag är inte den enda med detta problem”.
Redigering av bildminne – Arbetet med redigering av bildminne görs framför allt med patienter som rapporterar upplevelser av sociala flashbacks och som inte gör några framsteg i den vanliga individualterapin. Här inleder man med att identifiera patientens aktuella och återkommande negativa bilder och det trauma som bilderna är kopplade till. Därefter följer arbete med kognitiv omstrukturering som sedan övergår till redigering av bildminnet, en redigering som görs i tre steg.
Medicinering och KBT terapi – I vissa fall kan medicinering vara nödvändig i kombination med KBT terapi.
3 Generaliserat ångestsyndrom GAD
Dessa personer oroar sig överdrivet mycket för många företeelser i livet, exempelvis att pengar inte ska räcka, inte klara av sitt arbete eller kunna resa utomlands. De är alltså inte bara rädda för att bli bedömda av andra. Man har svårigheter att kontrollera oron. Rädslan och oron och symtomen har funnits med i bilden i flertalet dagar de senaste sex månaderna. Dessutom ska oron vara förknippad med minst tre av följande symtom.
- Rastlös, uppskruvad eller på helspänn
- Lätt att bli uttröttad
- Svårt att koncentrera sig eller känner sig ”tom i huvudet”
- Irritabel
- Muskelspänning
- Sömnstörning
Man har funnit en skillnad hos de som uppfyller kriterierna för GAD i personens antaganden, det vill säga tankar om själva oron, som dessa personer har utvecklat.
”Om jag börjar oroa mig, så kan jag inte sluta”, ”Om jag fortsätter att oroa mig så här, så blir jag tokig”.
Samtidigt finns det positiva grundantaganden om fördelar med att oroa sig. Man uppfattar sin tidigt grundlagda vana att oroa sig som något positivt.
”Min oro har hjälpt mig att vara duktig i skolan”, ”Om jag inte oroade mig skulle jag inte få någonting gjort”.
Rädslan och oron gäller inte panikattacker, social genans, separationsångest, viktökning som vid anorexia nervosa, olika fysiska besvär som vid hypokondri, eller föreligger inte heller uteslutande i samband med posttraumatiskt stressyndrom.
Rädslan och oron eller de fysiska symtomen orsakar ett signifikant lidande eller en försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. Störningen beror inte heller på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t ex hypokondri) samt visar sig inte enbart i samband med ett förstämningssyndrom eller en psykos. Den diagnostiseras inte heller vid genomgripande störning i utvecklingen.
Behandling av GAD
De patienter som lyckas ändra sin attityd till ångesten har de bästa och mest bestående resultaten. GAD kan med fördel behandlas med KBT, ACT och Mindfulness.
Individualterapi KBT – Är en strukturerad form av terapi med tydliga och logiska faser i behandlingen. Enligt denna modell arbetar man med patienten i cirka 16 sessioner. I den första fasen av behandlingen (8-10 sessioner) används i huvudsak tekniker riktade mot patientens beteenden och automatiska tankar: att släppa säkerhetsbeteenden, styra sin uppmärksamhet, exponering, besvara katastroftankar och liknande. I den andra delen av behandlingen riktar man sig mer direkt mot patientens livsregler och scheman och hjälper honom att acceptera och bekräfta sig själv som den person han är.
Mindfulnessövningar, andningsövningar och långsamma rörelser – instrueras och övas med patienten och ges som hemuppgifter. Viktigt att patienten löpande i vardagen kan använda sig av redan inlärda mindfulnessövningar, för att stoppa rädslor och oro när de kommer.
Att lära patienten att vara i NUET och att inte stänga av sina känslor. Våga känna negativa känslor och samtidigt veta att det är normalt. Att våga släppa kontrollen över att ständigt oroa sig över att oroa sig, (förväntansångest/framtidsångest) och att kunna ta dagen som den kommer.
Medicinering – I vissa fall kan medicinering vara nödvändig i kombination med KBT terapi.
Se även KBT, Mindfulness, Mindfulness baserad kognitivterapi (MBKT), ACT, Stress och Behandlingsgrupper med olika TEMA – Privat och Behandlingsgrupper med olika TEMA – Företag.
PRIS
KBT Samtalsterapi enskilt 45 min. 1.050 kr
KBT Samtalsterapi enskilt 45 min. Företag 1.600 kr + moms