Anhörigproblematik och relationer

På denna sida är fokus inte på den som har ett beroende eller lider av en psykisk sjukdom.

Fokus, information och hjälpen är till dig (den anhöriga, barnet, vännen eller kollegan) som lever med eller nära en beroendeperson eller en person med psykisk sjukdom. Förhoppningen är att du ska vilja och våga be om hjälp för att kunna leva det liv du önskar.

Att vara anhörig till en person som lider av ett beroende (alkohol, droger, sexmissbruk, spelmissbruk mm.) eller en psykisk sjukdom är ofta väldigt skrämmande och tidvis mycket svårt att hantera. Situationen kan väcka skam- och skuldkänslor och ofta försöker den anhöriga dölja problemet för andra och gör det svårare att be om hjälp. Detta gäller också den som blir misshandlad fysiskt och psykiskt av sin partner eller familjemedlem.

Den anhöriga kan använda hela sin vakna tid på att hålla beroendepersonen, misshandlaren eller den psykiskt sjuka lugn och tillfreds. Sakta utvecklar man ett s.k. medberoende till beroendepersonen, förövaren eller den psykiskt sjuka som bestämmer stämningen i familjen eller gruppen.

Vad kännetecknar ett medberoende?

Om din relation med en av dina närmaste på något sätt blir lidande, som en följd av den personens sätt att dricka/droga, kan du vara säker på att ni båda har problem som hänger samman med alkoholen/drogen. Eller blir lidande av förövarens övergrepp eller den psykiskt sjuka.

De svårigheter som uppstår som en följd av hans/hennes drickande eller psykiska sjukdom har dragit in också dig i en destruktiv process, som du bör få upp ögonen för och på något sätt förändra.

De vanliga beteendemässiga kännetecknen hos människor som lever med en beroendeperson är:

  • De förnekar sanningen
  • De agerar ut problemet
  • De predikar bättring
  • De blir isolerade
  • De ger upp

Familjen lever i ett smärtsamt kaos. Det är smärtsamt att se den man älskar förändras, att själv bli lurad, att leva i otrygghet, att få skämmas, att bli besviken. Vägen till tillfrisknande börjar med insikten att man är maktlös inför den andres beroende, att man bara kan ta ansvar för sitt eget liv och att man ska vägra lida med den andre, när denne dricker/drogar.

Källa: Hur man klarar att leva med någon som har alkoholproblem av Gary G. Forrest.

Andra kännetecken för medberoende

  • Att styras utifrån
  • Tvångsmässig kontroll
  • Att inte kunna lita på andra
  • Att inte veta ”vem man är”
  • Att prestera istället för att leva

Barn, ungdomar och vuxna

För barn och ungdomar är detta otroligt svårt att förstå och hantera då ”beroendepersonen” ofta är densamma som anknytningspersonen och ska stå för trygghet och stabilitet i livet.

Barnet är totalt beroende av sin förälder och anknytningen till föräldern gör att barnet växer upp med ett beteende som är destruktivt. Att hela tiden vara på sin vakt, att behöva ta hand om sin förälder eller dölja förälderns problem för omvärlden gör att barnet utvecklar en desorganiserad otrygg anknytning. Detta kommer troligtvis att följa barnet upp i vuxen ålder och de relationer som där skapas, om inte hjälp erbjuds och den onda cirkeln bryts.

Här har skolan och skolpersonalen ett mycket viktigt arbete att göra. Att göra en orosanmälan och se till att ärendet tas om hand av utbildad personal omgående är av högsta prioritet. Att barnet märker att någon ser och hör dem och kan stödja dem är a och o för deras fortsatta utveckling och egna hälsa.

För den vuxna kan kollegor och chefer på t ex. arbetsplatsen bry sig mer och hjälpa den drabbade att få professionell hjälp. Stöd och samtal är viktigt!

De anhöriga (barn och vuxna) lever under ständig stress och kroppen är i stressläge under längre tid och får aldrig vila. Se stress.

Fysiska och psykiska reaktioner som kan uppstå hos en medberoende anhörig

När den fysiska kampen inte är möjlig eller lämplig, vänder sig försvarsmekanismen inåt. Det blir en negativ påverkan på muskler, magen, hjärtat eller själen.

  • Högt blodtryck
  • Hjärtbesvär
  • Ryggbesvär
  • Värk i nacke och axlar
  • Diffus värk i hela kroppen
  • Infektioner (nedsatt immunförsvar)
  • Sömnbesvär
  • Koncentrationssvårigheter
  • Ångest
  • Trötthet
  • Irritation
  • Depression

Källa: Varulvsvalsen, 2002 av Leif Söderling

Det finns hjälp att få.

Inom skolan finns kuratorer, skolsköterskor, skolläkare och psykologer att ta hjälp av. Många gånger är det den pedagogiska personalen (lärare, förskolelärare, barnskötare mm.) som först märker att någonting är fel hos barnet och bör slå larm (göra en orosanmälan). Läraren kan alltid rådfråga skolans elevhälsoteam om man är osäker. Det bästa vore om barnen själva bad om hjälp men det gör de väldigt sällan, så här måste skolpersonalen vara iakttagande och uppmärksamma.

Om du som vuxen känner igen dig eller har en kollega eller nära vän som lider av medberoende finns flera vägar att gå.

  • Ta hjälp av din HR avdelning på arbetsplatsen för att få stödsamtal eller terapi via företagshälsovården eller direkt hos en KBT terapeut.
  • Kontakta en KBT terapeut för samtalsstöd och terapi. Gruppsamtal och enskilda samtal fungerar utmärkt.
  • Al-Anon. Ta kontakt med organisationen för anhöriga till alkoholister. De samarbetar med AA.
  • Sök hjälp hos din husläkare på vårdcentralen.
  • Om en medlem i familjen visar psykisk störning påverkas hela familjen och hjälp behövs för alla medlemmar. Ta hjälp av en KBT terapeut för stödsamtal eller terapi.

Några råd från AL-Anon (organisationen för anhöriga till alkoholister), som samarbetar med AA.

  • Försök inte styra din alkoholist, det kan du inte. Du mår mycket bättre när du slutat försöka.
  • Övertag inte hans eller hennes ansvar – alkoholisten kan möjligen börja växa upp om han eller hon får ta det själv.
  • Vägra vara offer – den rollen är lika destruktiv som alkoholistrollen.
  • Tänk mera på dig själv – ta mer ansvar för dig själv och de andra människorna omkring dig.
  • Vägra vara ”möjliggörare” av fortsatt missbruk genom att trösta alkoholisten, ringa till jobbet och ljuga osv. Säg istället ”Du får helt ta ansvar för det där själv!”
  • Skydda inte din alkoholist från följderna av hans/hennes drickande. ”Smärta är den största gåvan” – många alkoholister är inte villiga att göra något ordentligt åt sitt alkoholproblem förrän de ”nått botten”. Om man skyddar en alkoholist från smärtan fördröjer man tillfrisknandet.

Litteratur i ämnet medberoende, barn, anknytning, missbruksproblematik, misshandel i familj.

  • Varulvsvalsen av Leif Söderling
  • -Flodhästen i vardagsrummet av Tommy Hellsten
  • Hur man klarar att leva med någon som har alkoholproblem av Gary Forrest
  • Barn i familjer med missbruksproblem av Frid A. Hansen
  • Varför går hon? Om misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser av Carina Holmberg och Viveka Enander.
  • Den mörka Hemligheten – Att lämna det förflutna bakom sig och skapa ett tryggare liv av Dan Josefsson och Egil Linge.
  • Kärlekens roll – Hur känslomässig närhet formar spädbarnets hjärna av Sue Gerhardt

Se mer information under

KBT (kognitivbeteendeterapi), Behandlingsgrupper med olika TEMAStressAnknytningsteorin

PRIS

KBT Samtalsterapi enskilt 45 min. 1.050 kr

kontaktamig

Anhörigproblematik och relationer